Alla inlägg av Ann

Elevernas behov

Ett mål är alltid att förbättra elevernas resultat med avseende på lärande, engagemang och välbefinnande. För att kunna göra det så måste jag veta elevernas behov – just för denna specifika grupp elever i ett specifikt ämne/förmåga. Det handlar om att samla in information om eleverna för att förändra min undervisning!

Det finns en risk att det blir en konflikt mellan lärares befintliga övertygelser och de som ligger till grund för det professionella lärandets processer. Med det menas att lärare bara ändrar lite på ytan då de tror att de metoder de redan använder liknar de nya idéerna mer än vad de gör. Lärare bara finjusterar sin undervisning i stället för att göra en genomgripande förändring – ”överassimilering”.  Därför är det viktigt att lyfta fram lärares nuvarande tankar om bedömning, dess syften och hur man använder den. Det är också viktigt att det som bedöms har kopplingar till de resultat som är viktiga. Risken finns att man bedömer sådant som är lätt att bedöma istället för att bedöma det som är värdefullt! Hur ofta anger inte lärare enbart poäng på t e x ett matteprov i stället för att se vilka kunskaper och förmågor elever har och vad som behövs arbetas mer med?

Finns det då bevis om bedömning om elevernas lärande, engagemang och välbefinnande som kan användas för det professionella lärandet? Ändamålsenliga bedömingar där lärare kan få fram den information de behöver är viktigt samt att de uppfyller krav på giltighet och tillförlitlighet (realibilitet och validitet). Vilket bedömingsverktyg man använder beror på frågeställningen, tidpunkten och elevgrupp. Olika verktyg finns, t ex normrelaterade bedömingar ( t ex nationella prov, läskunnighetsdiagnoser typ DLS, etc), Skolverkets bedömingsstöd med specifika uppgifter,  men även observationer och samtal kan ge värdefull information. Lärare måste finna olika källor för att få en tillräcklig mängd underlag för analys, tolkning och beslut.

11201111_10153057789998600_3594928120022202319_n

Jag räknar aldrig ut någon genomsnittspoäng eller liknande på prov och diagnoser. Varför inte? Risk finns att genomsnittet döljer variationerna. Ett gäng duktiga elever höjer genomsnittet vilket medför att de elever som kämpar ”på botten” försvinner i statistiken. Majoritetens förbättrings kan dölja minoritetens! Det kan t o m vara att några elever inte alls förbättrar sitt lärande utan går bakåt, men statistiken visar att genomsnittet ökar.

När du väl har informationen så ska den analyseras och tolkas. Skilj på dessa bägge! Tolkning handlar om att ge informationen form, organisera den och fundera över vad den kan betyda. Detta sker mera i återkommande cykler. Då behöver man ofta få mer information, göra olika typer av analyser, för att få fram svaret på frågeställningen. Vi gör data begripliga med en tolkningsprocess där vi omvandlar data till information och insikter. Lärares lärande medför att ständigt söka efter ny information för att bekräfta eller vederlägga personliga valda teorier i den vardagliga undervisningen. Gör det till en vana! Diskutera med dina kollegor och få fler tolkningar av informationen.

För att kunna samla information behöver jag som lärare ha goda relationer med mina elever och kollegor. Det är också viktigt att få bli utmanad i mina personliga tankar för att få insikt om de teorier jag bär på. I lärande samtal inom lärarkollektivet bidrar de till att klargöra för mig vilka konsekvenser mina antaganden har för undervisningen och lärandet.  Därför behövs ett lärarlag, ett kollektiv, som har ett tillåtande och öppet diskussionsklimat samt även kan utmana varandra.

Fundera på om den elevbedömingsinformation ni samlar in används för att bedöma elevernas förmågor eller kopplas den till konsekvenser för undervisningen? Använder ni ett enda, eller flera, bedömningsverktyg? Hur vet vi att vi vet? Läraren måste äga processen  för analys för att kunna utmana sina egna pedagogiska övertygelser!

Det professionella lärandet

Äntligen ger jag mig själv tid för att läsa Helen Timperleys bok om de inneboende krafter i det professionella lärandet. Många tankar väcks, ”så här ska det ju vara för att skolutveckling ska ske”, vikten av att skolledaren är en aktiv deltagare/ledare, bedömning och utvärdering av elevresultat…ja, listan kan göras lång.

Timperley beskrivet professionellt lärande med ord som lärarlaget, samarbete och eleven i fokus. Tillsammans med skolledare utvecklar man ett samarbete som består av undersökande och kunskapsbildande cykler med elevernas lärande i fokus. Lärarna behöver utveckla sin expertkunskap för att anpassa undervisningen till de elever man för tillfället har ansvaret för. Med det menas att läraren behöver använda den pedagogiska kunskapen i relation till ett specifikt innehåll och till specifika elever i just den tillfälliga undervisningen. Man kan inte lära sig en metod och tro att den fungerar oavsett elevgrupp och innehåll.

Cyklerna innebär att man kontollerar att de förändringar som lärare genomför är effektiva, dvs elevernas resultat i förhållande till målen diskuteras. Det viktigaste är på vilket sätt eleverna lär sig och hur jag, som pedagog, anpassar undervisningen till just dessa elever. Det handlar om lärares lärande om sina elever – det är den processen TImperley vill åt. Hon menar att lärare utvecklar egna teorier under sitt yrkesliv om hur elever lär sig och därmed hur undervisningen bör vara. De teorierna blir personliga, inte vetenskapliga, och de granskas inte av någon annan. Lärarna motiverar sina teorier genom erfarenheter i praktiken samt ibland vad som anses vara ”inne”, eller ”ute”, i skilda situationer. Jag kommer att tänka på ”En läsande klass” som är/var en populär metod hösten 2014 och fortsatta hela läsåret 14/15. Den är/var just bara en metod med färdiga lektionsplaneringar klara att följa för varje årskurs utan hänsyn till elevgrupp eller undervisningstillfälle.

Vad är då ett professionellt lärande och hur kan den bli  effektiv? Den första insikten är hur läraren ser på sina elever. Har eleven en medfödd intelligensnivå eller anser man att intelligens är något som man lär sig?  Är eleven redan dömd innan undervisningen startar p g a hemförhållanden, syskonskap etc? En lärare som aktivt odlar nya typer av intelligens – hos sig själv och hos sina elever – har förutsättningar att lyckas bra med sina elever i undervisningen. Ett engagemang av både känslomässig och kognitiv karaktär från lärarens sida krävs för att utveckla ett professionellt lärande. Läraren måste vara en aktiv deltagare i förändringsprocessen.

För att uppnå förändring och skolutveckling måste man hela tiden kontrollera hur effektiva de förändringar man genomför är. Ett kontinuerligt system, cykler,  för kontroll av förändringarnas effektivitet behövs där man identifierar vad man tror leder till vad och testar om allas ansträngningar drar åt samma riktning. Man kan inte fokusera på insatser och resultat som ligger långt fram i tiden, utan analysera och utvärdera dem när de äger rum.

Larry Cuban (1994) sammanfattade för längs sedan de effekter professionell utveckling – jämför med professionellt lärande – påverkat undervisningen:

” Orkanvindar blåser över havet och rivet upp 6 meter höga vågar; ett par meter under ytan virvlar vattenmassorna oroligt, medan det på havsbotten är helt stilla”. 

Professionell utveckling handlar om att den enskilda läraren utveckling genom att delta på kompetensutveckling, studiedagar, introducera nya läroplaner, tekniska verktyg etc men även politiska direktiv. Mycket pengar satsas på professionell utveckling av lärare med förväntan att målen ska höjas och resultaten bli bättre. Tyvärr ser vi inte att dessa insatser lett till att målen höjts eller att elevernas engagemang och lärande förbättrats. Nej, istället handlar det om att gå till professionellt lärande, att sätta eleverna i centrum, fokus på nödvändiga kunskaper och färdigheter, systematiska undersökningar av metodernas effektivitet samt en tydlighet över vilka teorier man utgår från och engagera alla lärare!

Källförteckning:

Cuban, L.(1994). How teacher taugth: constancy and change i American classroom 1890 – 1980. New York. Teachers college press

Timperley, H. (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund, Studentlitteratur

Sommarläsning
Sommarläsning

Återigen ett avslut

Nu har jag varit med om en skolavslutning på ett ny plats, en ny kyrka, igen. Det är alltid lika stämningsfullt och lite högtidligt med skolavslutningar i en kyrka. Denna gång var det i Ny kyrka, Arvika – en mycket vacker plats. Som mentor för årskurs 6 höll jag ett avslutande tal innan betygs- och rosutdelning till våra elever som fortsätter i höst på olika skolor. Lite vemodigt, men så är livet för oss lärare – många avsked och istället nya utmaningar att ta hand om.

Det var även ett avslut på mitt läsår på Jössefors skola. Tanken var att jag skulle vara kvar här i höst, som speciallärare på två mindre skolor. Nu blir det inte så då jag fått en sådan utmaning som jag inte kan motstå – att arbeta och driva skolutveckling i Munkfors kommun. Där kommer ni att hitta mig fr o m augusti, på Forsnässkolan i Munkfors som speciallärare i matematik/No och förstelärare i åk 6 – 9 med uppdrag att bidra till en högre måluppfyllelse i ämnena och stimulera, utveckla och inspirera till en digital kompetensutveckling hos elever och pedagoger. Spännande!

Tobleroneblomma!
Tobleroneblomma!

Fördjupning klar!

Men en skön känsla tryckte jag på knappen ”lämna in” och därmed har jag färdigställt den sista uppgiften i kursen Digitalt berättande och kreativitet. För intresserade finns den tillgänglig på den öppna lärresursen Learnify under namnet Kodning för åk 4 – 6.

Precis som namnet anger så är det kodning för mellanstadieelever jag har fördjupat mig i, både  i praktiken och i teorin. Jag har utvecklat min egen digitala kompetens tillsammans med eleverna i utforskandet av Google Apps, Classroom och programmeringsverktyget Scratch. När man ändå lägger ned så mycket tid på ett arbete i en kurs så känns det angeläget att den pedagogiska planeringen kommer till praktisk nytta. Det har det gjort med besked!

I arbetet har jag beskrivit hur jag arbetat med mina elever i en åk 6 och vilka digitala resurser jag använt i praktiken. Till den pedagogiska planeringen finns en ”lärarhandledning” med kommentarer till arbetet. Ni får gärna vidareutveckla och förändra planeringen efter era egna förutsättningar. Ge mig gärna feedback, positiva och negativa, på planeringen. Tydligen har inte alla tillgång till Learnify så här finns min planering att ladda ned:  Ped planering Kodning:

Därmed avslutar jag denna kurs och inväntar ett efterlängtat sommarlov!

Out on a mission to become great
Out on a mission to become great av Kalexandersson, CC

Såld!

Nu är den såld, cabben. Det var ett enkelt val att sälja den till en Saabklubbsmedlem som kommer att njuta av bilen mer än vad jag gjorde. Helt enkelt var det ett felköp från min sida, nu vet jag att det är V4:or som gäller för mig. Drömmen vore att ha röd Saab Sonett parkerad i garaget! Men nu ska vi fixa iordning den röda V4:an med ”hönstrappa”, extralysen och lite rallystuk.

Kamp om garageplatsen
Kamp om garageplatsen

SparaSpara

Kodning i tre dagar

Efter tre intensiva temadagar på skolan kan jag bara konstatera att kodning tilltalar alla elever och får eleverna intresserade och frågvisa. Jag är mycket imponerad av deras arbete samt fascinerad över hur de angriper det verktyg de ska arbeta med. De testar och prövar, gör om och testar igen, ber om hjälp av en kompis och utvecklar konceptet.

I blandade elevgrupper, yngre elever åk 1 – 3 och lite äldre åk 4 – 6, så fick eleverna arbeta med olika appar/program. De yngre började med en enkel app, ”Daisy the Dinosaur”, för att lära sig kodningens grunder med att använda olika block som skript. En del elever lärde sig snabbt och behövde en större utmaning, ScratchJr. Det är en lättare variant av Scratch som finns som app till Ipaden – kan rekommenderas! Här fungerade mina åk 6-elever som stöd och hjälp åt de yngre.

De äldre eleverna arbetade med ”The Hour of Code”, en världsomspännande satsning där man ska arbeta en timme med kod under en vecka ( i dec 2014). I min klass, åk 6, arbetade vi hela den veckan med kodning och digitala verktyg, men materialet finns kvar och är utmärkt som introduktion för äldre elever(länk ovan)! Nytt material kommer i höst till årets vecka.

Jag är mitt inne i en period med utvecklingssamtal och återkoppling till de nationella prov vi gjort i årskurs 6 under våren. Det bästa betyget, från arbetet med kodning och digitala verktyg, fick jag igår när en elev uttryckte sig att hon ville utbilda sig till programmerare. Då har man lyckats väcka ett intresse och en lust hos en elev! Det är lycka!

Äldre hjälper de yngre eleverna
Äldre hjälper de yngre eleverna
Daisy the dinosaur
Daisy the dinosaur
En timme med kod
En timme med kod

 

I praktiken

Det avslutande fördjupningsarbetet i kursen kommer jag att göra i praktiken också! Ser otroliga möjligheter att få pröva och utvärdera min pedagogiska planering, revidera och förbättra samt att få ta del av elevernas åsikter.

Temat för arbetet blir datalogiskt tänkande och innehållet kommer att vara programmering med Scratch. Jag använder GAFE – Google Apps for Education – som kommunikationsplattform och där verktyget Classroom. Sedan har vi en klasshemsida också i wordpress som går att nyttja.

När man lägger ned en stor tid, och engagemang i en kurs,  känns det mycket viktigt att processen blir levande och verklighetsförankrad samt kommer eleverna till godo. Helen Temperley, australisk skolforskare, menar att kompetensutveckling hos pedagoger ska ge avtryck i elevernas lärande annars är utbildningen värdelös. Och, menar hon, forskning visar att den mesta fortbildning vi lärare får genom enskilda kurser och kompetensutvecklingsdagar inte sätter avtryck. Läs mer här. Nu kommer mina elever i åk 6 få ta del av min egen kompetensutveckling samtidigt som de befinner sig i sin. Tillsammans utvecklas vi vår digitala kompetens!

Digitala verktyg i skolarbetet
Digitala verktyg i skolarbetet

Skolverket och digitala presentationer

Språkutvecklande arbetssätt i NO – de naturvetenskapliga ämnena – var dagens program när jag var på kursdag i Stockholm. Platsen var KVA och arrangörer var NTA och Skolverket.    Mer om vad NTA är finns att läsa här, men det handlar om att utveckla skolornas NO-undervisning.

Marie Israelsson från Skolverket presenterade deras NT-satsning där de precis har utarbetat ett stödmaterial för att digitala presentationer tillsammans med NTA. Det handlar om att stödja och inspirera pedagoger att låta eleverna dokumentera sina naturvetenskapliga arbeten digitalt samt samtidigt arbeta med språkutveckling då NO innefattar många begrepp och abstrakta texter. Materialet hittar du här. Kopplingen till Jason Ohlers Digital Storytelling kändes solklar, men samtidigt förvånade det mig att det var så få i auditoriet som hade arbetat med No och digitala verktyg.

Skolverket presenterade också ett ej publicerat material som bygger på att man arbetar med olika textgenrer kopplat med No-undervisning. Bl a kommer det att finnas material för pedagogen hur man t ex kan arbeta med genren ”pressrealase” och låta eleverna redovisa sin naturvetenskapliga undersökning/ar genom att skriva en sådan. Totalt kommer 17 olika språkliga genrer att presenteras. Även här finns de digitala möjligheterna – olika typer av berättelser.

Jag tycker att det är ett mycket bra initiativ av Skolverket att tillsammans med NTA att försöka stimulera pedagoger att låta eleverna dokumentera sina undersökningar på andra sätt än de traditionella laborationsrapporterna. Man försöker se möjligheterna i den digitala tekniken och kanske förhoppningen är att få fler elever intresserade av de naturvetenskapliga ämnena genom andra redovisningssätt. Hand i hand utvecklar eleven digital kompetens, naturvetenskapliga kunskaper samt eleven gör det genom att utveckla sitt språk.

KVA, Stockholm
KVA, Stockholm

 

 

 

 

Nu har jag remixat!

En viktig del i lärandprocessen för att lära sig programmeringsspråket Scratch är att remixa andras verk. Då tvingas man sätta sig in i den andras produktion och försöka hitta förbättringsområden eller tillägg som utvecklar projektet i mina ögon. Kanske inte i skaparens? Men då vi har öppna resurser och ger varandra tillgänglighet till varandras verk att omforma dem till den miljö där projektet ska passa, så kanske inte allt remixande gillas av skaparen.

Nåväl, jag tog ett enkelt spel där en mus ska ta ostbitar utan att nuddas av katten. Spelet fortsatte i all oändlighet och jag ville ha någon form av slut på spelet. Det tog tid! Jag fick leta i Scratch wiki, träna engelska och länkades vidare in på andra deltagaren projekt där de visade sina skript. Många olika förslag fanns det och jag prövade de flesta. Mitt problem var att jag ville att spelet skulle sluta när man nått en viss poängsumma – i detta fall 50 p. Jag tror verkligen på detta arbetssätt med eleverna då de tvingas samarbeta och lära av varandra i ett kolloborativt arbete. Plötsligt ser man fler förändringar som är möjliga och man får en förståelse över de möjligheter man kan skapa. Som pedagog tänker jag ju gärna i en lärandesituation, både för eleverna och mig själv.

Mitt remixade projekt kan utvecklas med med t ex en fanfar när man når 50 poäng. Det skulle kunna byggas ut med fler nivåer i spelet och därmed ökad svårighetsgrad. Katten rör sig enbart vågrätt just nu och skulle kunna fås att variera sitt rörelsemönster. Se mitt remixade projekt här nedan:

 

Scratchprojekt: Geometri

Scratch har jag och mina elever arbetat med förut – första gången var för 3 år sedan där en åk 6 skapade små interaktiva spel. Min nuvarande klass, också en åk 6, arbetade en hel vecka i december 2014 med ”The hour of code” där Scratch var ett av flera möjligheter. Mycket uppskattat och en enorm glädje och ett stort engagemang hos eleverna.

Den första fasen i programmering blir för eleverna, och läraren, ett utforskande arbeta med att testa och pröva sig fram. Därefter måste man som pedagog ha en tydlig plan och mål för arbetet annars tappar flera elever lusten att arbeta med t ex Scratch. Detta ledde mig till att försöka koppla matematik med programmering efter det har ett nära samband. I mitt Scratchprojekt har jag försökt utforma en uppgift för elever där matematik, logiskt tänkande, begreppsförmåga används – ja, alla förmågor som beskrivs i syftet med matematikämnet används i arbetet. Dels kan eleverna ”spela” varandras projekt men samtidigt lär de sig mycket genom att själv tillverka projekten. I mitt projekt handlar det om koordinatsystem samt geometriska figurer/begrepp. Detta arbete skulle kunna utvecklas oerhört mycket! En idé är att bygga ut projektet med fler begrepp efter ålder på eleverna.

 

Jag har använt stiftelsen punkt.se:s (.se) material Barnhack om Scratch för att lära mig programmet. Till materialet finns YouTube-filmer som är mycket tydliga och instruktiva.