Tänk att jag föll till föga och införskaffade en Saab 96, eller V4:a, igen! Denna är ingen utställningsbil, långt därifrån, utan en lagom sliten bruksbil årsmodell 1975 med matt lack och småskavanker här och där. Men jag verkligen älskar ljudet från motorn och känslan att rulla fram med frihjul och rattväxel! Temperaturmätaren hoppar och studsar, tankmätaren törs man inte riktigt lita på, bilen går inte att låsa (!) och det klonkar någonstans ifrån. Drömmen vore att få tag på en person som vill lära och hjälpa mig att meka med denna bil, att själv byta växellådsolja och bromsskivor vore en kunskap jag gärna vill bli förtrogen med!

Efter flera års längtan så bestämde jag mig slutligen – nu ska jag äga och köra en Saab 900 cab – den äldre modellen. Med lite sorg i hjärtat sålde jag min opalgröna V4:a och inhandlade denna amassadörblåa Saab 900 TurboS cab, årsmodell 1992. Man är väl ganska knasig som köper en cab i oktober?
Ett nytt dilemmaperspektiv öppnade sig dock i och med inköpet – ska man ta cabben eller mc:n när det är fint väder?

Det droppade häromdagen från skoltaket, fåglarna kvittrade, jag köpte två st primula som ger sken av gullvivor i köksfönstet, vår kattunge får börja gå utomhus…och DÅ bara längtade jag så enormt att få hämta min gröna vän ur sin vinterförvaring!

Snart så!

Idag sålde jag min Saab 9000 A50 − 97…känns lite vemodigt, men vi har en bil för mycket här hemma så det var nog det bästa beslutet att ta. Jag tror att köparen förstod vilken välbehållen 16—åring han införskaffade! Kvar hemma finns ju V4:an och sen fortsätter bearbetningen av mannen för inköp av en nyare 9-3:a.

Ibland blir man glad av att få parkera sin Saab! Så här vackert var det morgonen den 29 nov i Koppom – kan en dag börja bättre?

2 st A50, vara den högra är min!

Detta var dagen då V4:an föll i vinterdvala. Batteriet urkopplat, nytvättad in- och utvändigt, kylarvätskan kollad ( −30), fyllt upp tanken så att den inte rostar, spolarvätska likaså samt lagt in enekvistar mot möss och en ”torrboll” mot fukt. Den får stå i en maskinhall, tillsammans med några andra bilar och övervintrade båtar, till värmen återkommer i mars/april.

Det är alltid med lite vemod jag ser fram emot denna dag. Det blir så uppenbart att vi är på väg mot vinter och kyla. Inte för att jag har något emot vintern, egentligen, men ändå är det med sorg som jag ställer undan bilen i nästan ett halvår.

Nu blir det ”bruksSaaben” 9000, årsmodell −97, en jubileumsmodell då Saab fyllde 50 år, som får utgöra vinterns transportmedel. Motorvärmare ska installeras och en ny vinge ska monteras då en kollega försökte öppna bakluckan genom att lyfta i vingen…ingen bra idé!

Dagens fynd! En sång om en älskad bil!

Jag har en grön älsklingsbil – en Saab V4, årsmodell 1976. Färgen är original och heter opalgrön. Den fanns mellan år 1975 – 1977 och de två sista åren hade Saabs rallybilar just denna kulör. Per Eklund, från Koppom och Arvika, vann Svenska Rallyt i en opalgrön V4.

Jag ägde en likadan Saab i samma kulör på 1980-talet. Den inköptes i Sundsvall, jag tror att det var1984, och därefter hade jag en flera V4:or. Först syrrans oranga, eller indiskt gula som färgen heter, däreter den opalgröna och sedan en jadegrön. Därefter lämnade jag V4:orna, men suget efter att äga en igen har bara växt sig starkare.

Så får jag en opalgrönSaab 95, en kombi,  från vänner i Mora våren 2010. Tyvärr var den alldeles för rostig och i behov av nya delar, så den hamnade på skroten. Istället köpte jag en brun V4:a, med utbytt motor till en 1700cc och med sportavgassystem, av en kille i Nacka. Den var rolig att köra med i stan, då jag ”vann” vid varje rödljusstopp! Dock var motorn inte riktigt OK, läckte olja och vi fick den inte att gå ordentligt, antagligen har en kolv trasig. Då sålde jag till en trevlig äldre herre som skulle ha den som ett projekt vid pensioneringen, bilen var i övrigt helt rostfri och fräsch.

Plötsligt så får jag se en annons med en opalgrön V4:a i utmärkt skick! Så, raskt, införskaffades den vintern 2010/11 och är fortfarande i min ägo. Den är min sjätte V4:a!