Vad är mediagrammatik? Det är ”regler” , guider, över hur man handskas med olika element inom de medier eleverna möter, t ex inspelning, bildhantering, komposition etc. Att blir digitalt litterat innebär att man kan känna igen, utveckla och använda den teknik som man möter. Ohler kallar det att bli en ”media persuader” – en media övertygare eller hur man ska översätta ordet (någon som övertygar, sitter inne med kunskap). För att nå dit finns det bara en väg eleverna kan gå och det är den praktiska verkligheten, dvs att arbeta med tekniken, program, berättelser och hela tiden utvärdera och utveckla sitt arbete och sina kunskaper. Här hävdar ju Jason Ohler att Digital Storytelling är en fantastisk metod!
Det viktigaste är publiken! Om inte publiken kan hänga med i berättelsen, den är otydlig, ljudet hörs dåligt eller liknande störande moment så faller berättelsen. Eleverna behöver en baskunskap innan de börjar procudera berättelser, menar Ohler. Hans tes är: Följ reglerna, bryt reglerna och sedan gör reglerna. Nja, säger jag, Min erfarenhet med yngre barn är nog att utgå förutsättningslöst och låta eleverna skapa något. Då kommer de oftast själva på vad som fungerar eller inte. Jag hade ett exempel på detta i min klass häromdagen när en elev redovisade sitt arbete med Google Presentationer. Efter redovisningen reflekterade flera elever att bakgrunden passade så bra till berättelsen – den var enfärgad i en lugn gul färg. Direkt efter redovisningen tar två andra elever och ändrar den bakgrund de hade valt för sin redovisning – de reflekterade och insåg att det fanns ett bättre alternativ.
Kapitlet innehåller Ohlers regler för hur man undviker hinder (bumps) i sin berättelser, allt från att använda stativ till kameran till bildbehandling. En bra sak i boken är de QR-koder som länkar till korta filmer som exemplifierar innehållet. Det jag tar med mig från kapitelet är vikten av en bra ljudinspelning, Du kan ta bort det visuella från en film och fortfarande förstå handlingen med hjälp av ljudet. Men om du tar bort ljudet och har kvar det visuella så tappar du handlingen. Använd en separat mikrofon än den som är inbyggd i Ipaden/datorn! Mer finns att läsa på Ohlers hemsida.
Bläddrar man i Lgr11 så finns det digitala lärandet i både det centrala innehållet och i betygskriterierna för flera ämnen. Vem har ansvaret för att lära eleverna tekniken och hur allt fungerar? Det känns splittrat och kontentan blir att ingen tar ansvar. I Lgr 11, del 2.2 om kunskaper, står det att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. I musik står för åk 4 – 6 att eleven ska få möjlighet att använda digitala verktyg för ljud- och musikskapande, i bild ”fotografering och filmande samt redigering i datorprogram” och i t ex svenska ”stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation” samt ”texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag” . Till detta kommer övriga ämnen där källkritik, sökning på Internet, digitala resurser, ritningar, språkbehandling o s v. Jag tror att vi på mellanstadiet kan arbeta mer övergripande och nå flera mål i flera ämnen vid digitala arbeten. Därför är det bättra att implementera en-till-en satsningar på mellanstadiet än att börja i årskurs 7 vilket torde vara det vanligaste. Men det är ju en annan fråga som inte ska diskuteras här!
Ser fram emot slutet på boken om rättigheter och licenser.