Kunskapsbegreppet

I den litteratur som hör till vårens kurs på speciallärarprogrammet handlar mycket om bedömning. För att kunna göra en bedömning måste jag, som lärare, ha någon syn på vad egentligen kunskap är.

Bloom1956 – ganska länge sedan – utformade Benjamin Bloom en berömd taxonomi, eller klassifikation, i pyramidform om olika steg i lärandet, eller kognitiv kunskap. Den reviderades av Andersson m fl år 2001. Taxonomin fokuserar endast på den intellektuella förmågan, inte attityder eller förtrogenhet. Är kunskapen hierarkisk eller är den icke- linjär? Måste man först befinna sig i ”remembering”, fakta och komma ihåg, innan man kan klättra upp på nästa steg som är ”understanding” o s v? Betyder det att bara några av eleverna kommer till toppen och når den kreativa nivån?

Inför arbetet med Lpo94, Skola för bildning SOU:1992:94 myntades kunskapsbegreppen med de fyra F:n : fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Tyvärr omsatte många pedagoger de fyra F:n  till olika betyg då fakta ofta var G, förståelse VG och färdighet MVG. Förtrogenhet fanns inte med. Ingrid Carlgren skriver (i Lindström m fl, 2011):

Kunskap i form av fakta syftade på den informativa aspekten av kunskap. Kunskap i form av förståelse kommer till uttryck som en förmåga att tolka, förklara etc. Kunskap i form av färdigheter fokuserar själva utövandet, medan Kunskap i form av förtrogenhet kommer tilluttryck som urskiljnings- och omdömesförmåga.” (s 49) Carlgren fortsätter och menar att de fyra F:n utgör olika aspekter av kunskap eller av att kunna något. De utgör en icke-hierarkisk typologi.

Carlgren triad1

Carlgren för fram i samma artikel en ny kunskapstypologi i form av en triad: kunnighet – kunskap – kunnande. Kunskapsinnehållet välj i förhållande till det kunnande som ska utvecklas såväl som i förhållande till elevernas kunnighet. Bedömning gäller elevernas kunnighet relativt det kunnande som ska utvecklas angående ett specifikt kunskapsinnehåll. Man kan hänvisa till Lgr11 på följande sätt:

  • Kunskap = kunskapsinnehållet i Lgr11
  • Kunnande = mål och syfte
  • Kunnighet – bedömning

Man skulle kunna beskriva olika nivåer av kunnighet i termer av omfattning av vetandet (fakta), djup och komplexitet i tolkningar och förklaringar (förståelse), skicklighet i utförandet ( färdighet) samt klokhet i omdömet ( förtrogenhet). Det skulle alltså kunna gå att koppla kunskapstypologin med de fyra F:n.

Jag tycker det här är intressant! Undervisningen organiseras och planeras i relation till triadens ( se bild) alla hörn. Kunskapsinnehållet jag – vi – väljer sker i förhållande till det kunnande som ska utvecklas och till elevernas kunnighet. Bedömningen blir då på elevernas kunnighet och kunnande i relation till det ämnesspecifika kunskapsinnehållet.

Nästa steg är hur det här hänger ihop med ”The Big 5” – de förmågor skolan ska utveckla hos eleverna och som är beskrivna i syftestexterna för respektive ämne. De har Göran Svanelid sammanfattat i 5 förmågor som är genomgående i alla ämnen:

  • Analysförmåga
  • Kommunikativ förmåga
  • Begreppslig förmåga
  • Förmågan att hantera information
  • Metakognitiv förmåga

Det här kräver ytterligare tid för funderingar. Återkommer!

Källor:
Lindström, L; Lindberg,V; Pettersson, A: (2011) Pedagogisk bedömning. Stockholms universitets förlag,

 

 

En reaktion på ”Kunskapsbegreppet

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *