Andra typer av berättelser / Kap 10

Den teoretiska referensramen utvidgas när Ohler visar exempel och diskuterat andra typer av berättelser med olika former och perspektiv.

  • Berättelser av ursprungsbefolkning

Med stor respekt närmar sig Jason Ohler denna typ av berättelser och medger att han saknar kunskap inom ämnet. Han tar upp hur synen på den nordamerikanska ursprungsbefolkningen, indianerna, har skapats genom berättelser, filmer, böcker m m medier,  som kanske inte stämmer med verkligheten.  Själv kopplar jag till hur samerna har framställts inom litteratur och medier genom historien. Vi har historierna närmar oss än vad vi tror.  Ohler avslutar kapitelet med att kort beskriva olika metoder en skola skulle kunna arbeta med dessa historier.

  • Den västerländska traditionen

Plots – eller handling – kan finnas i olika varianter. Tydlig struktur, minihandlingar i berättelsen som sammanstrålar till en helhet,  en ”anti-handling”, antihjältar eller en ström av medvetenhet berättat  med hjälp av text – Ohler nämner att de största författarna det sista århundradet har just gått från den traditionella berättelsen.  Ohler tar upp och diskuterar bl a Kafkas bok ”Processen” och Samuels Beckets drama ”I väntan på Godot” som exempel.

  • Musik videos och konstberättelser

Spännande tema som våra skolelever möter dagligen. Mina tankar går direkt till ICA:s reklamfilmer som innefattar en berättelse om de anställda i en ICA-butik. Även videos till artister, eller själva scenframträdandet, innehåller ofta en berättelse. Ett ställe för inspiration såklart!

  • Transmedia storytelling

Kort beskrivet så ingår flera medier i berättelsen samt att berättelsen fortsätter via dem. Transmedia bygger på en vanlig konventionell berättelse med breddas och får ett djupare innehåll  via fler vägar – genom flera olika medier.  Tim Kring, skapare av TV-serien Heroes, citeras i boken och beskriver transmedia så här: ”Du har en karaktär som finns i showen, tv-programmet. Men så fort den lämnar showen så kan karaktären ha ett fullständigt liv på webbsidor, online serieböcker, nätbaserade spel tillsammans med andra o s v.

Hur fungerar publiken till ett transmedial berättelse? Ohler hänvisar till Jenkins som identifierar två typer av aktivitet. Den första handlar om  interaktivitet eller deltagande. När man spelar spel så handlar det alltid om interaktivitet – man väljer vägar genom förprogrammerade alternativ. Om man instället är deltagande så har man möjlighet att påverka handlingen, det liknar mer ett flöde. Den andra frågan Jenkins tar fram handlar om kontinuitet eller mångfald. Den förstnämnda handlar om att ha kontroll över berättelsen med den andra handlar om att ta in nya möjligheter.

Jenkins, H. (2011). Transmedia 202. Further reflections. 

  • Spelvärlden och nya möjligheter

Spännande och ett område att utforska! Här befinner sig många av våra elever dagligen och möter olika berättelser. Många av dem är interaktiva, dvs i spelet väljer mellan förprogrammerade alternativ, men när man kopplar in transmedia så öppnar sig nya möjligheter. Ett av de populäraste spelen hos yngre barn är Minecraft – ett spel utan regler och mål. Du skapar själv din värld med hjälp av din figur och själva handlingen utformar du själv eller tillsammans med andra. Spelet har gett upphov till andra webbaserade mötesplatser där man diskuterar hur man bygger, skapar världar, utvecklar nya redskap mm. Idag finns även böcker, man bygger kopior av verkliga byggnader som Taj Mahal samt att det används i undervisningen på flera skolor.

  • Serier

Från att enbart ha konsumerat serietidningar och album kan vi nu även vara producenter via olika appar/program. I kapitlet nämns Comic Life, ToonDoo och MakeBeliefsComix. Serier har väl inte alltid ansetts som ”god” litteratur men här finns fantastiska möjligheter för nyskapande berättelser. Även ett område som elever gärna tar till sig för att skapa en berättelse då bilder kan visa mer än vad ord kan beskriva. Jag tänker bl a på skrivsvaga elever som t ex har svårt att beskriva miljöer i sina berättelser. Här får de en möjlighet att visa genom bilder som förstärker handlingen.

  • Datorvisualisering

Att kunna visa historiska skeenden med grafer på ett fantastiskt sätt är Hans Rosling en av frontfigurerna för samtidigt som han vill påverka tittaren. Han har även utvecklar en programvara, Gapminder,  som alla får nyttja för att visa statistik på ett nytt sätt. Detta är en otrolig källa för kunskap som en lärare kan ösa ur och delge sina elever, väcka diskussion och utmana deras frågeställningar. Se gärna denna video med Hans Rosling om 200 länders utveckling de sista 200 åren med hänsyn till medellön och medellivslängd.

  • Virtuella världar

En skenbar, datorsimulerad värld där du styr själv vad du vill göra. Ohler tar upp exemplet Second Life med över 20 miljoner registrerade användare vilket betyder att det var den största virtuella världen. Idag är Minecraft-världen större. Detta är dock ett spännande område som utvecklas fort och snabbt och som tilltalar våra elever. Hur kan vi koppla med läroplan och undervisning? Den andra aspekten är att de fortfarande ofta behandlar en traditionell berättelse i botten och du måste vara aktiv för att fortsätta berättelsen. Om inte, så blir man fort uttråkad.

Nu har jag läst till s 180 i boken och känner ett stort behov av att få komma till själva praktiken – hur gör jag? Del 3 – Going Digital.  Området känns så stort och jag tror att man, som pedagog, måste förhålla sig till och begränsa sig till någon typ av berättelse som man känner sig trygg med i arbetet med eleverna.

 

 

2 reaktioner på ”Andra typer av berättelser / Kap 10

  1. Jag håller med! Jag är färdig med del 1 i boken precis och känner att jag vill hoppa framåt!

    Jag gillar hur du punktar upp det och reflekterar punkt för punkt. Det gör att man själv funderar lite djupare kring de områden Ohler tar upp.

  2. Kul att han tar upp Second Life, varit där sedan 2007 och aldrig tröttnat en virtuell värld som i princip kom lite för tidigt, många ser det som ett spel, men det finns enormt med potential, finns många skolor i världen som använder second life även sjukhus och brandkår som använder second life i simuleringsmiljö, grafiken är mycket bättre än minecraft till exempel. 🙂 Ha det bra

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *