Det professionella lärandet

Äntligen ger jag mig själv tid för att läsa Helen Timperleys bok om de inneboende krafter i det professionella lärandet. Många tankar väcks, ”så här ska det ju vara för att skolutveckling ska ske”, vikten av att skolledaren är en aktiv deltagare/ledare, bedömning och utvärdering av elevresultat…ja, listan kan göras lång.

Timperley beskrivet professionellt lärande med ord som lärarlaget, samarbete och eleven i fokus. Tillsammans med skolledare utvecklar man ett samarbete som består av undersökande och kunskapsbildande cykler med elevernas lärande i fokus. Lärarna behöver utveckla sin expertkunskap för att anpassa undervisningen till de elever man för tillfället har ansvaret för. Med det menas att läraren behöver använda den pedagogiska kunskapen i relation till ett specifikt innehåll och till specifika elever i just den tillfälliga undervisningen. Man kan inte lära sig en metod och tro att den fungerar oavsett elevgrupp och innehåll.

Cyklerna innebär att man kontollerar att de förändringar som lärare genomför är effektiva, dvs elevernas resultat i förhållande till målen diskuteras. Det viktigaste är på vilket sätt eleverna lär sig och hur jag, som pedagog, anpassar undervisningen till just dessa elever. Det handlar om lärares lärande om sina elever – det är den processen TImperley vill åt. Hon menar att lärare utvecklar egna teorier under sitt yrkesliv om hur elever lär sig och därmed hur undervisningen bör vara. De teorierna blir personliga, inte vetenskapliga, och de granskas inte av någon annan. Lärarna motiverar sina teorier genom erfarenheter i praktiken samt ibland vad som anses vara ”inne”, eller ”ute”, i skilda situationer. Jag kommer att tänka på ”En läsande klass” som är/var en populär metod hösten 2014 och fortsatta hela läsåret 14/15. Den är/var just bara en metod med färdiga lektionsplaneringar klara att följa för varje årskurs utan hänsyn till elevgrupp eller undervisningstillfälle.

Vad är då ett professionellt lärande och hur kan den bli  effektiv? Den första insikten är hur läraren ser på sina elever. Har eleven en medfödd intelligensnivå eller anser man att intelligens är något som man lär sig?  Är eleven redan dömd innan undervisningen startar p g a hemförhållanden, syskonskap etc? En lärare som aktivt odlar nya typer av intelligens – hos sig själv och hos sina elever – har förutsättningar att lyckas bra med sina elever i undervisningen. Ett engagemang av både känslomässig och kognitiv karaktär från lärarens sida krävs för att utveckla ett professionellt lärande. Läraren måste vara en aktiv deltagare i förändringsprocessen.

För att uppnå förändring och skolutveckling måste man hela tiden kontrollera hur effektiva de förändringar man genomför är. Ett kontinuerligt system, cykler,  för kontroll av förändringarnas effektivitet behövs där man identifierar vad man tror leder till vad och testar om allas ansträngningar drar åt samma riktning. Man kan inte fokusera på insatser och resultat som ligger långt fram i tiden, utan analysera och utvärdera dem när de äger rum.

Larry Cuban (1994) sammanfattade för längs sedan de effekter professionell utveckling – jämför med professionellt lärande – påverkat undervisningen:

” Orkanvindar blåser över havet och rivet upp 6 meter höga vågar; ett par meter under ytan virvlar vattenmassorna oroligt, medan det på havsbotten är helt stilla”. 

Professionell utveckling handlar om att den enskilda läraren utveckling genom att delta på kompetensutveckling, studiedagar, introducera nya läroplaner, tekniska verktyg etc men även politiska direktiv. Mycket pengar satsas på professionell utveckling av lärare med förväntan att målen ska höjas och resultaten bli bättre. Tyvärr ser vi inte att dessa insatser lett till att målen höjts eller att elevernas engagemang och lärande förbättrats. Nej, istället handlar det om att gå till professionellt lärande, att sätta eleverna i centrum, fokus på nödvändiga kunskaper och färdigheter, systematiska undersökningar av metodernas effektivitet samt en tydlighet över vilka teorier man utgår från och engagera alla lärare!

Källförteckning:

Cuban, L.(1994). How teacher taugth: constancy and change i American classroom 1890 – 1980. New York. Teachers college press

Timperley, H. (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund, Studentlitteratur

Sommarläsning
Sommarläsning

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *