Elevernas behov

Ett mål är alltid att förbättra elevernas resultat med avseende på lärande, engagemang och välbefinnande. För att kunna göra det så måste jag veta elevernas behov – just för denna specifika grupp elever i ett specifikt ämne/förmåga. Det handlar om att samla in information om eleverna för att förändra min undervisning!

Det finns en risk att det blir en konflikt mellan lärares befintliga övertygelser och de som ligger till grund för det professionella lärandets processer. Med det menas att lärare bara ändrar lite på ytan då de tror att de metoder de redan använder liknar de nya idéerna mer än vad de gör. Lärare bara finjusterar sin undervisning i stället för att göra en genomgripande förändring – ”överassimilering”.  Därför är det viktigt att lyfta fram lärares nuvarande tankar om bedömning, dess syften och hur man använder den. Det är också viktigt att det som bedöms har kopplingar till de resultat som är viktiga. Risken finns att man bedömer sådant som är lätt att bedöma istället för att bedöma det som är värdefullt! Hur ofta anger inte lärare enbart poäng på t e x ett matteprov i stället för att se vilka kunskaper och förmågor elever har och vad som behövs arbetas mer med?

Finns det då bevis om bedömning om elevernas lärande, engagemang och välbefinnande som kan användas för det professionella lärandet? Ändamålsenliga bedömingar där lärare kan få fram den information de behöver är viktigt samt att de uppfyller krav på giltighet och tillförlitlighet (realibilitet och validitet). Vilket bedömingsverktyg man använder beror på frågeställningen, tidpunkten och elevgrupp. Olika verktyg finns, t ex normrelaterade bedömingar ( t ex nationella prov, läskunnighetsdiagnoser typ DLS, etc), Skolverkets bedömingsstöd med specifika uppgifter,  men även observationer och samtal kan ge värdefull information. Lärare måste finna olika källor för att få en tillräcklig mängd underlag för analys, tolkning och beslut.

11201111_10153057789998600_3594928120022202319_n

Jag räknar aldrig ut någon genomsnittspoäng eller liknande på prov och diagnoser. Varför inte? Risk finns att genomsnittet döljer variationerna. Ett gäng duktiga elever höjer genomsnittet vilket medför att de elever som kämpar ”på botten” försvinner i statistiken. Majoritetens förbättrings kan dölja minoritetens! Det kan t o m vara att några elever inte alls förbättrar sitt lärande utan går bakåt, men statistiken visar att genomsnittet ökar.

När du väl har informationen så ska den analyseras och tolkas. Skilj på dessa bägge! Tolkning handlar om att ge informationen form, organisera den och fundera över vad den kan betyda. Detta sker mera i återkommande cykler. Då behöver man ofta få mer information, göra olika typer av analyser, för att få fram svaret på frågeställningen. Vi gör data begripliga med en tolkningsprocess där vi omvandlar data till information och insikter. Lärares lärande medför att ständigt söka efter ny information för att bekräfta eller vederlägga personliga valda teorier i den vardagliga undervisningen. Gör det till en vana! Diskutera med dina kollegor och få fler tolkningar av informationen.

För att kunna samla information behöver jag som lärare ha goda relationer med mina elever och kollegor. Det är också viktigt att få bli utmanad i mina personliga tankar för att få insikt om de teorier jag bär på. I lärande samtal inom lärarkollektivet bidrar de till att klargöra för mig vilka konsekvenser mina antaganden har för undervisningen och lärandet.  Därför behövs ett lärarlag, ett kollektiv, som har ett tillåtande och öppet diskussionsklimat samt även kan utmana varandra.

Fundera på om den elevbedömingsinformation ni samlar in används för att bedöma elevernas förmågor eller kopplas den till konsekvenser för undervisningen? Använder ni ett enda, eller flera, bedömningsverktyg? Hur vet vi att vi vet? Läraren måste äga processen  för analys för att kunna utmana sina egna pedagogiska övertygelser!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *