Nu rör vi på oss och flyttar hem och djur till Stjärnhov -mitt i Sörmland! Från och med 9 december 2019 blir Gryts Ullstadal vår plats på jorden. Vill du följa ”resan” så hittar du en länk här.
Skolutveckling – hur gör man?
Skolutveckling handlar hela tiden om viljan att förändra verksamheten för att förbättra för eleverna, dvs vårt egentliga uppdrag. ” Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden”(Lgr11) – att främja kunskap men också att fostra eleven till samhällsmedborgare. För att kunna utveckla verksamheten så behöver vi analysera vad vi håller på med och utifrån en korrekt analys sätta in åtgärder. En analys som bara konstaterar vissa antaganden, t ex att pojkar har lägre betyg än flickor, gör ingen skillnad. Analysen måste resultera i konkreta åtgärder!
Min erfarenhet är att vi pedagoger inte äger själva utvärderingen och analysen av resultaten, utan att vi pliktskyldigast utvärderar läsåret i juni utifrån direktiv som kommer från centralt håll. Jag är inte ens säker på att vi pedagoger vet hur en bra utvärdering ser ut. Vi pratar om formativ bedömning med våra elever, men glömmer oss själva. Rektor/skolledning bör vara tydliga och ge oss exempel på bra analyser, halvbra och de som inte utvecklar verksamheten för att vi pedagoger ska förstå hur en bra utvecklande analys och tolkning av verksamheten kan se ut. Formativ bedömning i praktiken!
En ytterligare aspekt på skolutveckling är vikten av att personalen inser behovet av en insats/åtgärd/kompetensutbildning. Saknar man förståelse och ser inte behovet av en insats, t ex Läslyftet, så kommer man inte att förändra sin undervisning utan pliktskyldigt delta på möten eftersom man är ålagd att delta. Skolledningen måste vara mycket tydlig i initialskedet med att påvisa behovet av insatsen/utbildningen/projektet! Helst bör insatsen svara mot en behov som utkristalliserats från den gemensamma analysen. Inför detta läsår har Läroplanen reviderats med skrivningar om digital kompetens som ska vara implementerat 2018/2019. Hur arbetar vi med att få all personal att inse behovet av att arbeta med datalogiskt tänkande i alla ämnen? Hur ska vi fortbilda pedagogerna inom ämnet? Vad är pedagogernas behov?
Inspiration till inlägget kom från podden Skolspanarna, avsnitt 113 Digitalisering del 1 samt avsnitt 116, Digitalisering del 4. Kan rekommenderas!
En ny vit Saab V4
Inköptes i oktober 2016 en ny V4:a då jag ”hittat” den här i Märsta. En orkidévit -78, två ägare, 15 000 mil och i gott skick. Vem kan motstå en sådan klenod? Så i vinter har jag känt mig rik med att äga två stycken V4:or, en vit och en röd. Nu finns dock bara den vita kvar då den röda hittade en ny ägare i Västerås. I september kommer en son att ge sin pappa en röd V4:a i födelsedagspresent när pappan fylltet 65 år – ingen dålig present!!
Ett ny förgasare, Weber, är monterad samt såklart ett bakrutejalusi (hönstrappa) – ett tidstypiskt tillbehör. Nästa blir Saabklubbens eget sportavgassystem för att få lite mullrigt ljud.
Länge sedan…
Ibland kan man ju fundera över varför man har kvar sin blogg där man inte skriver något och uppdaterar på mycket länge. Har jag helt slut på tankar och funderingar? Har jag alla svar redan? Finns inget mer att tillägga? Eller handlar det om tidsbrist – nää, dåligt argument! – eller att man helt enkelt behöver en ”bloggvila” för att få ordning på sina tankar, sitt liv och sitt arbete? Jag tror på det sistnämnda.
Efter en lång startsträcka på så där något år, så började jag igår att rensa dokument, filer, länkar, pdf-filer mm på min gamla dator. Jag har, och använder dagligen, en MacBook Pro från 2011, bytte hårddisk och uppgraderat RAM-minnet förra året, och datorn fungerar utmärkt. Nej, batteriet orkar inte så länge nu så jag får köra på elnätet rätt så ofta. Men efter så många år, flera olika arbetsplatser/kommuner och olika elevgrupper så finns det rätt många dokument nedladdade och sparade, ”bra-att-ha”. En del filer kan jag slänga direkt, andra sparar jag i ordentligt märkta mappar med tydligt innehåll, t ex ”Språkstörning”, ”Npf-diagnoser”, No/Luft o s v. Länkar sparade i bokmärkesfältet kollar jag upp och många har blivit inaktuella och kan raderas direkt. Jag hade t ex länkat till en sida som beskrev funktioner i GAFE som inte längre finns kvar utan har ersatts av något ännu bättre.
Sånt jag vill ha tillgång till lägger jag i Dropbox. Då jag kör Mac hemma, PC på jobbet p g a vissa programvaror och eleverna går över på Google Suite i höst så känns det inte helt kompatibelt att enbart använda en viss tjänst. Dropbox funkar på alla och är en etablerad tjänst!
Anteckningar från konferenser, utbildningar o s v görs alltid i Evernote och kan nås från vilken plattform som helst. Jag har även börjat spara/skicka länkar dit när jag hittar något bra läsvärt på nätet.
Mitt mål är att ha en privat dator, Macen, hemma för privata foton, intressen o s v. Allt skolarbete säkerhetskopierat på en extern hårddisk – sånt jag inte kanske använder så ofta men är bra att ha kvar ifall att…Sånt jag vill nå lätt i Dropbox. Arbeten med elever i G Suite. Anteckningar i Evernote. Arbetet i Elevhälsan på kommunPC:n. Tror ni att jag någonsin kommer dit?
Skolutveckling
Skolutveckling – att utveckla skolan mot framtiden, högre måluppfyllelse, ökad trivsel hos elever och personal, god digital kompetens hos både elever och personal, ja, det finns oändligt mycket man kan utveckla! Att få en hållbar skola innebär inte en statisk skola, utan att man hela tiden anpassar och förändrar utefter de behov som uppstår, både på kort sikt men framförallt i ett längre perspektiv. Man har en vision att nå, men det viktigaste händer på vägen mot målet och under tiden flyttas visionen ännu längre fram.
”Skolutveckling borde handla om förändrat lärarbeteende för elevernas bästa” twittrar Oscar Semb (260815), eller kanske ”ett förändrat beteende hos yrkesverksamma i skolan”. Idag upplevs skolan som en ”pedagogisk ideologisk vindrutetorkare” (uttryck snott av samme Oscar). Å ena gången ska man köra ”The grej of the day” och nästa gång är det ämnesövergripande teman eller kodning som gäller. Jag tror att ett flertal av vi pedagoger hämtar ideér och material i den delandekultur som finns på sociala medier, t ex i olika grupperna på FaceBook, lektion.se m fl. Inget om det det – jag personligen gillar verkligen inställningen att ”sharing is caring” – men upplever samtidigt att det många gånger blir engångslektioner, tips och inte inkluderat i en tydlig långsiktig planering. Allt som delas på nätet är inte bra!
Skolutveckling är både individuell och kollegial. Tillsammans når vi längre än att vi jobbar enskilt i det tysta, tillsammans når varje individ i sin proximala utvecklingszon (om vi använder Vygotskijs begrepp). Precis som eleverna lär sig och utvecklar i ett sociokulturellt perspektiv, så lär vi oss pedagoger oss också. Vi måste ha motivation och en insikt om att vilja utveckla, förändra vårt möte med eleven. För det är ju egentligen just det det handlar om – mötet med eleven. Vi måste utveckla oss, individuellt och kollegialt, i hur vi möter, och bemöter, eleven i hans lärande. Vi måste reflektera, utvärdera vår undervisning och förändra den utifrån elevernas behov. Det är alltid elevernas behov som styr lärandet.
Det är en svår roll att leda skolutveckling. Hur får man legitimitet som person i samtal med andra? Hur når jag fram med mitt budskap? Hur får jag i stånd en förändring? Hur bemöter jag en kollega i ett samtal som ska leda framåt? Hur kan jag få någon annan person att komma till insikt att det behövs en förändring på något sätt? Hur påverkar jag, och motiverar, en kollega till förändring? Hur gör jag?
Viljan att vilja förändra något
De flesta människor gör sin röst hörd och diskuterar livligt hur skolan ska förändras. Men det är lärarna på den egna skolan som måste stå för en personlig förändring. Den viljan är inte alltid så stark eller t o m saknas den helt. Att bedriva skolutveckling handlar om att utmana andra i deras tankar och synsätt, ställa svåra och problematiska frågor som tvingar till eftertanke och reflektion, att ifrågasätta som ett medel för att skapa insikt och kunna visa vägar som leder framåt.
Jag vill förändra och utveckla elevernas lärande. De är de viktigaste i skolan och det är deras behov jag sätter främst. Jag vill utveckla hela skolan och ge eleverna en utbildning i tiden. Jag vill, därför är jag ibland obekväm med mina frågor.
Nystart
Imorgon börjar jag ett nytt jobb i en ny kommun med nya medarbetare och kollegor samt nya elever i nya lokaler (för mig nya men för övrigt är lokalerna inte så nya…). Det blir den 6:e kommunen jag arbetar i, den 13:nde skolan jag ska lära känna och den 15:e gången jag byter arbetsplats under mina 35 år som lärare. Spännande, men samtidigt lite nervöst och pirrigt.
Utläst, men snart omläst
Timperleys bok kommer inte att bli bortglömd i bokhyllan, utan den kommer att vara en inspirationskälla och återkomnas till flitigt i arbetet med skolutveckling. Under läsningen, som tagit tid, har den väckt många tankar och funderingar på hur mitt lärarliv varit samt vad det skulle kunna bli. Hur kan jag bidra till en lärande organisation i en lärande skola?
Varje kapitel i boken avslutas med en matris där man ska reflektera över sin egen situation, hamnar du på grundnivå, utvecklad eller integrerad nivå? Dessa matriser kan vara en utmärkt start i ett förändringsarbete där jag, som lärare, får reflektera över min egen roll i sammanhanget. Tyvärr hamnade jag oftast på grundnivå…men samtidigt får jag många infallsvinklar över hur det skulle kunna vara i en professionellt lärande gemenskap. Timperley avslutar boken med ett resonemang över hur man håller processen levande. Ett ord, som används ofta i debatt och diskussioner, är hållbarhet.
1. Är hållbarhet underhåll eller förbättringar? Är man nöjd med status quo eller behöver man lära sig mer? Hållbarhet är fortsatta förändringar av elevresultaten och undervisningsmetoderna i återkommande undersökande cykler av resultat och metoder.
2. Vilket fokus har förbättringarna och hur mäter vi dem? Vi mäter hela tiden gentemot eleverna, deras engagemang, resultat och välbefinnande. Även om vi arbetar med ett specifikt undervisningsmoment, t ex hur eleverna läser sakprosa, så påverkar det arbetet även övriga faktorer. Man ska även vara uppmärksam på negativa förändringar så att inte förbättringar inom ett visst område ger problem på ett annat.
3. Det handlar om ett pågående lärande, man blir aldrig färdig eller fullärd. En professionell lärare vet när hen behöver hjälp och vet när, var och vem de ska be om hjälp från. Då är det av vikt att man upprätthåller och utvecklar goda relationer med dem som har expertkunskaper inom ett specifikt område.
Timperley beskriver ett sammanhängande lärandesystem genom att utveckla struktur och system för återkommande undersökningar och därmed fördjupa, och bredda, sina kunskaper till nya områden. Detta måste bli en del av skolans organisatoriska rutiner! Hela tiden har man målet i fokus – elevernas resultat, engagemang och välbefinnande ska förbättras!
Lärande ledare
Vilken typ av ledarskap påverkar elevernas resultat i positiv mening? Robinsson (2009) kom fram till fem olika ledningsdimensioner som kan kopplas till positiva elevresultat varav 4 hade måttlig inverkan medan det femte hade dubbelt så stor inverkan.
- formulera mål och förväntningar
- använda resurserna strategiskt
- samordna och utvärdera undervisningen och läroplanen
- lugn och stimulerande miljö
- främja och delta i lärarnas lärande och utveckling = dubbelt effekt!
En skolledare som påverkar vad lärarna lär sig inverkar alltså på elevernas lärande! Det gäller att skapa situationer där lärare ges möjligheten att tillägna sig kunskap om undervisningsmetoder som gör skillnad för eleverna – skapa lärande skolmiljöer! En metod är att ha evidensbaserade samtal där skolledaren har dokumenterat och använde relevanta bevis i samtalet tillsammans med ett respektfullt förhållningssätt gentemot lärarna. Det handlar om att bygga teori och praktik samtidigt
En metod är att använda sig av PoP – problems of practise, dvs praktiska problem. Varje lärare tar med sig ett praktiskt problem till mötet. Problemet, gällande 1-2 elever, är noggrant dokumenterat och ev diagnosticerat samt med en beskrivning av vilka undervisningsmetoder läraren använt. Vilka undervisningsmetoder har du använt för att lösa elevens problem? Den frågan väckte diskussioner och gav flera infallsvinklar på att hitta en lösning.
Referens:
Robinsson V; Höhepa, M; Lloyd, C. (2009). School leadarship and student outcomes. Wellington, Ministry of Education
Nya möjligheter?
Att blogga efter varje kapitel är en fungerande metod för mig när jag läser facklitteratur. Jag tvingas sammanfatta kapitlet, läsa över de meningar jag strykit under i boken igen, fundera och koppla innehållet till min verklighet – allt i ett personligt lärande! Nu tar jag nästa kapitel som behandlar ämnet om eleverna fått nya möjligheter.
Det stora målet med lärande lärare är att förändra undervisningsmetoderna på ett sådant sätt att det gör skillnad för eleverna, i positiv betraktelse. Någonstans måste man kontrollera att lärarnas deltagande verkligen påverkar undervisningen. Kontrollen innebär att ta reda på vad som har förändrats i elevernas lärandemiljöer och i resultaten kopplat till det behov som var utgångspunkten från start. Detta fördjupar det professionella lärandet då man undersöker de praktiska undervisningsmetoderna i ett syfte att genomföra ytterligare förändringar.
Dylan Willian m fl har betecknat de oförutsägbara effekter olika undervisningsinsatser kan få på elevernas lärande med begreppet ”The Black Box” . Det är inte säkert att det finns en koppling mellan undervisningsinsatsen och elevernas lärande, utan lärandet kan bero på hur eleverna tolkar och använder sin förkunskap och sina färdigheter samt deras motivation inför uppgiften. Det finns två svarta lådor – elevernas och lärarnas. Hur tolkar lärarna sin kunskap och de färdigheter de tar till sig genom arbetet med lärares lärande? När man prövar något i praktiken, och kontrollerar om eleverna reagerar annorlunda, fördjupar man sitt lärande och utvecklar ett metakognitivt lärande. En bra metod för att kontrollera elevernas reaktion är att observera och sedan samtala om vad man sett i arbetslaget.
- Vilka kunskaper och färdigheter behöver vi?
- Hur har vårt nya agerande påverkat resultatet?
- Vad ska vi arbeta vidare med respektive sluta med?
- Vilka nya utmaningar har blivit synliga och hur ska vi lära oss hantera dem?
- Vilka bevis har vi att det skett en förändring?